Satsar på gemensam e-handel

Flera butiker i samma e-handel?
Ja – som ett sätt att lyfta centrumhandeln.
Senast på banan är Ystad där man öppnar under våren.

De senaste åren har vi i Sverige sett flera initiativ för att lyfta handeln i centrum med hjälp av e-handel.
Ett grepp har varit att samla flera lokala butiker i en gemensam e-handel.

Det har skett i exempelvis Jönköping och nu sker motsvarande satsning i Ystad.
Där lanseras en lokal mobilapp nya funktionen ”Mall of Ystad”, som ska vara en digital galleria för lokala butiker.

– I dag räcker det inte att bara ha en fysisk butik. Alla som säljer något måste även finnas representerade digitalt. Men många är för små och det är en stor investering ekonomiskt och tidsmässigt att satsa på och marknadsföra en egen e-handel, säger Peter Hansen på Ystadappen till Lokaltidningen.

Under våren 2019 väntas den nya digitala Ystad-gallerian öppna.
Via den kommer kunder att kunna se butikernas sortiment och även e-handla med leveranser endera hem till dörren eller som click and collect.

Ny avgift på fossil plast?

Det krävs en nationell samordnare för att vi ska använda mindre mängd plast.
Information och märkning ska bli bättre – och en avgift kan krävas.
Detta enligt förslag i utredningen ”Hållbara plastmaterial”.

Åsa Stenmark har lett den statliga utredningen ”Hållbara plastmaterial” som nu lämnat sina förslag.
Man konstaterar där att det krävs en nationell samordnare för att driva utvecklingen mot mindre plastanvändning.

En uppgift där blir att ta fram etappmål för en hållbar plastanvändning.
Informationen till konsumenterna måste bli bättre och Sverige bör inom EU verka för en märkning av produkter med återvunnen plastråvara.

Dessutom bör regeringen utreda en klimatkompensationsavgift på försäljning av fossil plast, menar utredarna.
Man vill även minska användningen av engångsprodukter inom offentlig förvaltning.

Anmäler klädföretag som bryter EU-lag

Det klassas som ett mycket miljöfarligt ämne.
Trots det använder vi det i – sportkläder!
Nu är flera stora företag anmälda till Kemikalieinspektionen.

Antibakteriellt silver klassas av Kemikalieinspektionen som ett av de mest miljöfarliga ämnena.
Ändå använder vi det för att behandla sportkläder – och för därmed ut det farliga ämnet vidare i våra svenska vatten.

Organisationen Svenskt vatten har lämnat rapporten ”Silverläckan” och konstaterar där att mängden silver som hamnar i våra reningsverk måste halveras för att skydda hav och sjöar från att förgiftas av silver.
Den största källan till silver i reningsverken är textilier som behandlats med antibakteriellt silver.

Plagg som behandlats med silver släpper ifrån sig 31 till 90 procent av silvret under de första tio tvättarna.
Den som har kläder preparerade med silver bör tvätta kläderna för hand och hälla vattnet i en dunk, påpekar Svenskt vatten.

Antibakteriellt silver används i sportkläder. Avsikten med att använda ämnet är att förhindra obehaglig lukt.
I naturen kan det hota bottenlevande organismer och även bidra till att sprida antibiotikaresistens.

EU-lagstiftningen säger att butiker som säljer kläder som innehåller biocider som antibakteriellt silver är skyldiga att märka plaggen tydligt.
Enligt Svenskt vatten slarvar många med det och i rapporten nämns Adidas, Add nature och Fitnessbutiken.se och dessa företag har anmälts till Kemikalieinspektionen av Svenskt vatten

Nya skärmar i City Gross butiker

För ett år sedan samlade Bergendahls ihop City Gross annonsytor och skapade Marknadsplats City Gross.
Nu investerar City Gross i skärmar för alla sina butiker.

Under januari månad rullar City Gross igång monteringen av skärmar i samtliga 44 butiker.
Man räknar med att ara klar med monteringen under mitten av februari.

Förutom ledskärmar i butikerna sätter man även upp skärmar i entré, kafé och kassalinjer.

– Detta är stort och viktigt för oss och nu ska det bli riktigt roligt att besöka kunder. När vi påbörjade samarbetet med City Gross såg vi direkt på besökssiffrorna att detta var en mediekanal att räkna med, säger Henrik Skeppland, vd för Brandscope som nu enbart arbetar med Marknadsplats City Gross.

Samarbetet mellan Bergendahls och Brandscope har pågått i över ett år och lanseringen av de digitala annonsytorna har varit ett viktigt delmål redan från början.

– Alla ska göra det de är bäst på och vi är bäst på mat, därför var det naturligt att söka en samarbetspartner i det här projektet, sammanfattar Bergendahls inköpsdirektör Mats Sjödahl.

Digital medelhavsmat ny satsning

Att lära sig medelhavsmat. Digitalt.
Det handlar det om när Di Lucas matakademi startar sin medelhavsskola i digital form.

Det är alltså Di Lucas matakademi Accademia di Luca som har startat en medelhavsskola i digital form.
Tanken är att nå ut till butikspersonal, inköpare, konsumenter och andra snabbare och mer effektivt.

Huvuddelen av innehållet är rörligt, till stora delar inspelat på plats i Italien.
Fokus är på ursprung, tillverkning och användning.
Hos medelhavsskolan.se finns utbildningarna med ambitionen att vara kunskapshöjande och inspirerande.

I filmerna hos medelhavsskolan.se kreerar Måns Falk och Johanna Westman centrala roller.
Måns Falk är sedan 2012 ansvarig för Accademia di Luca och är kock och matskribent. Johanna Westman är tv-profil och kokboksförfattare som bland annat gjort en rad matprogram riktade mot barn.

Många vill äta mer hönskött

40 procent av svenskarna äter redan hönskött och ytterligare 27 procent kan tänka sig att göra det, enligt en undersökning organisationen Svenska ägg låtit  göra.
– Köttet från värphöns har utvecklingspotential och är utsökt, säger organisationens Marie Lönneskog Hogstadius.

Under hösten 2018 sändes programmet ”Maträddarna” där profilerade kocken Paul Svensson tillsammans med SVT:s Anne Lundberg promotade möjligheterna att minska matsvinnet i Sverige.
Ett konkret förslag av många under serien var ”henburger”, det vill säga en burgare gjord på hönskött.

En skolklass fick testa och smaka produkten som gjorde succé inte bara i klassen utan även hos den matgrossist som gästade programmet.
– Det här är ett fantastiskt initiativ som ligger helt rätt i tiden, konstaterar nu Marie Lönneskog Hogstadius som är verksamhetsledare hos organisationen Svenska ägg.

Svenska ägg anser att det finns en större marknad för hönskött rent allmänt i Sverige. Under november 2018 lät man Origo group genomföra en undersökning för att ta reda på svenskarnas inställning till hönskött och enligt den äter 67 procent av svenska folket redan hönskött eller kan tänka sig att göra det.

Tidigare var hönskött betydligt vanligare, konstaterar organisationens Marie Lönneskog Hogstadius.
– Kokt höna med currysås var en vanlig rätt förr, och tidigare åt vi betydligt mer hönskött överlag i Sverige, påpekar hon.

– Enligt undersökningen uppfattas det krångligt att tillaga och man vet inte riktigt var man får tag på det eller hur det smakar. En lägre efterfrågan i kombination med vad vi faktiskt har att välja på när vi kommer till affären gör att hönskött inte är ett naturligt inslag i matlagningen.

– Här finns potential att minska matsvinnet i alla led. För dem som letar nya affärsidéer finns en möjlighet att fylla luckor på marknaden då hönskött redan finns och en stor del av svenskarna kan tänka sig att äta det, konstaterar Svenska ägg.

Veganöl på burk först ut

Veganöl på burk.
Första svenska ölnyheten för året.
Wermlands brygghus lanserar produkten.

Redan andra dagen 2019 presenterades årets första ölnyhet. Det var Wermlands brygghus som lanserade en ny öl, en pilsner av tysk stil med alkoholhalten 4,8 procent och profilerad på ytterligare ett sätt.
– Vi kallar den för Pilsner vegan. Den är alltså helt vegansk, något som det finns stor efterfrågan på, säger brygghusets Hans Skan.

Enligt bryggeriet i Värmland är det många producenter som använder fiskblåsa eller gelatin, båda animaliska produkter, vid klarning av sina drycker medan Wermlands brygghus använder ett extrakt av sjögräs.

Det nya veganölet är lanserat på burk och det är också en trend, påpekar man.
– Systembolaget ser burk som en mer miljövänlig förpackning och uppmanar producenterna att använda burk. Vi har valt att prova burkförpackning för just denna ölsort, säger Hans Skan.

Ny kampanj för mer fullkorn

Svenskarna är för dåliga på att äta fullkorn.
Nu ska vi lära oss att göra det.
Delvis sker det med inspiration från Danmark.

En kampanj i Danmark gav resultat. På tio år fick man danskarna att tugga i sig dubbelt så mycket fullkorn som tidigare.

Nu ska vi lära av danskarna. Nio av tio svenskar äter nämligen för lite fullkorn och får inte i sig de 75 gram per dag som rekommenderas.

Med Chalmers i Göteborg som initiativtagare ska det bli ändring på den saken. Tio partners till Chalmers i form av företaget inom livsmedelsbranschen samt ideella organisationer ska få svenskarna att äta mer fullkorn via pasta, bröd och flingor.

Bland dem som ingår i initiativet finns Fazer, Nestlé, Pågen, Lantmännen och Leksands knäckebröd.

Yngre mer klimatsunda kring mat

De yngre väljer i högre grad bort kött.
Istället väljer de mer av quorn, baljväxter och sojaprodukter.
I vart fall i Umeå där kommunen nu analyserar hur invånarnas konsumtionsbaserade utsläpp ser ut.

Umeå kommun genomför som en av Sveriges första kommuner en undersökning om hur invånarnas konsumtionsbaserade utsläpp ser ut.
Tanken är att hjälpa Umeå-borna att kunna bidra till de långsiktiga klimatmålen.

Naturvårdsverket beräknar att våra konsumtionsbaserade klimatavtryck behöver ligga på ett ton per person år 2050 vilket är ganska exakt en tiondel av den nivå vi är på idag.
Umeå kommun gör nu ett försök att bryta ned målet till en lokal nivå genom att mäta Umeå-bornas konsumtionsbaserade utsläpp.

I den del som berör matkonsumtion konstaterar man i studien att det finns tydliga och specifika tendenser kring den del av utsläppen som härrör sig till köttkonsumtion.

Den yngsta åldersgruppen bland Umeå-borna i undersökningen – 20-29 år – äter betydligt mindre av alla typer av kött och väljer i kraftigt mycket högre grad alternativ som baljväxter, quorn och sojaprodukter.

– Det kan indikera att vi ser en omställning till mer klimatsmart livsmedelskonsumtion bland yngre konsumenter. Det är en positiv utveckling eftersom vi vet att konsumtionen av kött behöver minska, säger Katarina Axelsson som varit med i arbetet med undersökningen.

Apohem öppnar fullskaligt

Apohem öppnar fullskaligt nätapotek.
Nu går det att köpa både receptfria och receptbelagda läkemedel hos Apohem på nätet, meddelar företaget.

Apohem har under december och under inledningen av januari byggt upp verksamhet och webbplats.
Genom ett flertal tester har man nått till att kunna leverera även receptbelagda läkemedel tryggt och säker till sina nätkunder, meddelar företagets tf vd Johan Bergenheim (bilden).

Bergenheim påpekar i ett pressmeddelande att Apohems e-handel nu också är godkänd av e-hälsomyndigheten och därmed kan anslutas till dess recepttjänster.
Apohem har fått tillstånd från Läkemedelsverkt vilket gör att man nu är ett fullskaligt öppenvårdsapotek och kan leverera såväl receptfritt som receptbelagt.
Det receptfria sortimentet hos Apohem uppgår idag till cirka 5 000 produkter, enligt pressreleasen.

Skivar upp 6,5 miljoner liter mjölk

Icas nya sortiment av skivad ost har blivit en framgång.
Under 2019 kommer sortimentet att ge avsättning för ungefär 6,5 miljoner liter svensk mjölk.

Ja, 6,5 miljoner liter svensk mjölk per år kan vi alltså räkna med skivas upp hos Ica från och med 2019.
Och då skivas den förstås i form av ost.

I september 2018 lanserade Ica nya sortimentet skivad ost av sorterna Herrgård, Präst, Grevé och Folke, framställd av mjölk från norrländska gårdar.

– Intresset för svensk mat växer och vi arbetar aktivt med att öka utbudet av svenskproducerade ost- och mejeriprodukter., säger Jan Ljungström som är kategorichef för ost och mejerivaror hos Ica Sverige.
– Icas satsning på svensk ost är en del i arbetet för att bönderna ska få bättre avsättning för sin mjölk och säkra en långsiktig svensk produktion.

I dag är 67 procent av hårdostprodukterna och 90 procent av mejeriprodukterna Ica säljer under eget varumärke tillverkade av svensk råvara.
– Skivad ost har bättre än förväntat. Vi tror att många uppskattar enkelheten och den större variationen i ostutbudet, menar Jan Ljungblom.

Lokal nätmathandel igång

Strax före jul fick Helsingborg sin lokala nätmathandel.
Helsingborg food market säljer lokalt producerad mat över nätet.

I mitten av december startade Helsingborg food market som är en ny lokal e-handel för leveranser i närområdet.
Grundaren Jonas Larsson kunde då leverera de första lådorna till sina kunder.

Tanken är att göra det enklare för kunderna att köpa och konsumera lokalproducerat.
Dessutom handlar det naturligtvis om att hjälpa lokala producenter att nå ut.

Det utvalda sortimentet är allt från grönsaker som polkabetor och svartkål till fröknäcke och lokalt producera ostar.
I utgångsläget har Helsingborg food market ett fast sortiment i den låda man levererar men ska öka flexibiliteten på sikt.

Priserna på varorna är enligt grundaren ungefär på de nivåer där gårdsbutiker ligger.
Tanken är att på sikt expandera upplägget till andra delar av Skåne.

Skor och kläder sålde mindre i jul

En minskad försäljning i december.
Men siffror som lyftes lite av mellandagsrean.
Det handlar om svensk modehandel.

Det är stilindex från Svensk handel stil som visar att den totala försäljningen av kläder i fysiska butiker och deras e-handel minskade med 3,8 procent i december 2018 jämfört med motsvarande månad 2017 och mätt på jämförbara enheter och i löpande priser.

Även skoförsäljningen minskar med samma mått minus, i det fallet med minus 0,3 procent december.
För hela 2018 minskade klädförsäljningen i fysisk butik och ansluten e-handeln med -2,8 procent för kläder och med 3,4 procent minus för skor.

Siffrorna skulle ha varit ännu värre om det inte varit för mellandagsrean, konstaterar man i branschen.
– Decemberprognosen som mätte försäljningen till och med den 19 december visade dystrare siffror än Stilindex som mäter hela månaden, varför man kan konstatera att mellandagshandeln varit stor och förbättrade försäljningen, säger Mikael Sandström som är branschordförande för Svensk Handel Stil.

– Framför allt skohandelns försäljning var relativt bra med tanke på att den mötte tuffa jämförelsetal på över 7 procent i december förra året.
– 2018 blev ett minusår för modehandeln med en negativ försäljning under de flesta av årets månader. Utvecklingen i Sverige är dock inte isolerad. Bland annat den tyska modehandeln visar en likartad utveckling, konstaterar Sandström.

Nu vill vi ha nyttiga mellanmål

Mellanmål?
Något man snabbt slänger i sig på vägen?
Inte bara. Nu vill vi alltmer att mellanmålen ska vara nyttiga också.

Det är klart att mellanmålet ofta är något som vi tar i förbifarten, i stressen efter jobbet och på väg till träningspasset, efter att ha handlat men innan man hämtar hem barnen och så vidare.
Men för många av oss får mellanmålet en större funktion än så i vårt tänkande och ett skäl är förstås den stora mängd mellanmål vi svenskar tuggar i oss.

Det handlar – i kalla siffror – om tio miljoner mellanmål.
Varje dygn.
Alltså i princip exakt ett mellanmål per svensk varje dag.

Nu är trenden att vi mer och mer ser mellanmålet som en del i vår hälsa. Näst efter träning som 52 procent av svenskarna förknippar med hälsa är det viktigaste för oss att äta varierat, vilket 35 procent anger som vad man kopplar till hälsa.

I den livsanalysen ingår de tio miljoner mellanmål vi stoppar i oss naturligtvis också – men där låter vi mat- och sovklockan styra lite också. Det visar sig nämligen att ju tidigare på dagen vi äter vårt mellanmål desto mer tänker vi på mellanmålets funktion. Tar vi ett mellanmål senare på dagen är fokus ofta på den njutning som mellanmålet ger…

Under vardagarna skippar för övrigt en av fem frukosten men när det blir söndag sätter sig 85 procent av svenskarna vid frukostbordet.
Unga äter, inte oväntat, generellt fler mellanmål än äldre och vi äter de flesta mellanmålen mellan lunch och middag men även i hög grad efter middagen.
Av någon oklar anledning är det också så att vi äter något fler mellanmål mot slutet av veckan än vi gör i början av den.

Ett av de företag som sett trenden med att vi vill ha nyttigare mellanmål är Arla som under hösten lanserade Arla & More, en serie portionsförpackade småmål för mellanmål och frukost i form av två sorters gröt, två smaker av smoothies och likaså två yoghurt-varianter.

Varma koppen-varianten med fruktig mellanmålsgröt som vi sedan fått se dyka upp i hyllorna är ett annat exempel och vi lär få se fler nya produkter vid sidan av de existerande under 2019.

Nytt projekt kring matförpackningar

I Skåne ska ett nytt regionalt samarbetsprojekt startas.
Målet är att kartlägga vad som behövs för att öka värdet på återvunnen plast och bioplast för industrin.
Packbridge, IUC Syd och Livsmedelsakademin liksom näringslivskluster inom förpackning, teknik och livsmedel ingår i satsningen.

Tanken är alltså att med matförpackningar som utgångspunkt skapa ett nytt och framåtsyftande återvinningsprojekt utifrån satsningen i Skåne.
– Vi hoppas på att resultatet ska bli en ökad plaståtervinning och utvecklingsmöjligheter för näringslivet, genom nya affärsmöjligheter och innovationer. Förpackningen är en viktig del av alla produkter, inte minst för livsmedelsindustrin, där också projektet börjar att sondera möjligheterna, säger Marie Malmberg Lavsen, vd för Packbridge till Packnet.
– Livsmedelsbranschen blir mer och mer hållbar, hela vägen från produktion till butik. Vi ska se över förutsättningarna för att öka användningen av återvunnen plast och bioplast i förpackningar, berättar hon.

– Livsmedelsförpackningar ställer mycket höga krav på hygien, säkerhet och att innehållet i produkten inte påverkas av smak eller färg från förpackningen. Därför behöver vi ta reda på om återvunnen plast och bioplast klarar alla de krav som ställs på en livsmedelsförpackning, säger Lotta Törner, vd på Livsmedelsakademin.

Det nya projektet finansieras av Region Skåne som också gett uppdraget och det är i första hand det skånska näringslivet som berörs i projektet som ska innehålla produktion, forskning, återvinningsbranschen liksom handel och offentlig verksamhet.
Förhoppningen är att involvera hela värdekedjan för att öka möjligheterna för återvunnen plast och bioplaster.

Volvo och Ica mesta varumärkena

Volvo. Sedan Ica.
Om du undrar vilka varumärken som nämns mest i svenska redaktionella medier.
Rookien på listan är ”AIK” som kniper en tiondeplats.

Sveriges annonsörer har gett medieföretaget M-Brain i uppdrag att göra sammanställningen över vilka varumärken som nämns mest i våra svenska redaktionella medier.
Undersökningen gjordes över nästan hela året – från 1 januari till 12 december – och inkluderade svenska redaktionella medier i alla former.

Undersökningen innehöll bland annat alla inom Sveriges annonsörer, partier, internationella varumärken och sociala plattformar.
Listan kom att toppas av Volvo som är det varumärke som nämns mest frekvent i våra medier med Ica som tvåa och Google som trea.

Rookies under året är exempelvis Clas Ohlson och Kopparbergs som klättrar flera placeringar.
På tiondeplats kommer också det enda icke enbart kommersiella varumärket, AIK.

– Mätningen av varumärkena ser relativt likartad ut som föregående år. Det är stora, svenska varumärken som varit i medias rampljus, konstaterar Sveriges annonsörers kommunikationsansvarige Tero Marjamäki i en pressrelease.

Mest omnämnda varumärken (antal omnämningar)

1. Volvo (72 125)
2. Ica (60 663)
3. Google (56 936)
4. Ericsson 51 196)
5. Nordea (42 671)
6. Apple (41 134)
7. H&M (38 656)
8. Coop (36 075)
9. SEB (32 646)
10. AIK (31 741)

Mest omnämnda sociala plattformar (antal omnämningar)

1. Twitter (159 849)
2. Facebook (135 936)
3. Instagram (97 099)
4. Youtube (43 825)
5. LinkedIn (8 862)
6. Snapchat (8 128)

Fyrdubblade klagomål på reor

Handeln luras i reklamen när det är rea.
Det tycker alltfler svenskar.
Klagomålen har fyrdubblats på tio år.

Efter de stora helgerna har vi de stora reorna.
Men svenskarna blir alltmer missnöjda med dem – eller rättare sagt med handelns reklam och upplägg för reorna.

I samband med de stora reorna under åren får Konsumentverket in allra flest klagomål och de ökar snabbt.
Under de senaste tio åren har klagomålen till Konsumentverket fyrdubblats – från 3 700 klagomål år 2008 till fler än 15 000 under 2018.

– Anmälningarna handlar till exempel om att en tv annonserats ut väldigt billigt, men när man kommer till butiken så finns inte varan där. Då blir man i stället erbjuden en annan tv till mycket högre pris, säger Anna Lindström, jurist på Konsumentverket till SR.

Förutom lockpriserna handlar klagomålen ofta om att handlare höjer priserna inför reor.
Anmälningarna om vilseledande marknadsföring beträffande pris tillhör de kategorier som ökat.

Amerikansk lågprisjätte på ingång

Arninge i Täby – ska det bli första anhalten för Costco?
Den amerikanska lågprisgiganten är enligt uppgift på ingång till Sverige.
Idag kom också uppgifter om att det är i Täby man öppnar sin första enhet.

Det var Breakit som onsdag morgon avslöjade uppgifterna om att amerikanska Costco är på väg att etablera sig i Sverige.
Costco är världens näst största lågpriskedja med ett marknadsvärde på drygt 86 miljarder dollar och idag 239 000 anställda.

Costco startade – då under namnet Price Club – i Kalifornien under 1970-talet med en affärsmodell där kunderna är medlemmar och som sådana betalar en årsavgift mot att få handla en mängd olika varor väldigt billigt.
Det var detta koncept Amazon mer eller mindre kopierade när man startade sin tjänst Prime.

Nu är man alltså på ingång till Sverige vilket kan skaka om marknaden en del.
Cosco har tidigare utmärkt sig som prispressare inom allt från bensin och teknik till mat och leksaker.

Våren 2017 öppnade Costco sitt första varuhus i Norden, utanför Reykjavik och redan efter två veckor hade mellan 15 och 20 procent av islänningarna löst ett Costco-medlemskap för att kunna handla billigt.
I Sverige skulle Costco bli en stark konkurrent till exempelvis Jula, Rusta, Ö&B och dollarstore liksom till den del av dagligvaruhandeln som är inriktad mot storhandel – exempelvis City Gross, Coop Forum och Ica Maxi.

När det nu gäller Sverige säger alla uppgifter under onsdagen att det först blir en etablering i Stockholms-området.
Enligt Fastighetsvärlden ska Costco ha nobbat förslag på lägen i Kungens kurva och i Barkarby och man hävdar där att det nu mest aktuella alternativet är Arninge i Täby.

Nio nya för Byggmax 2019

Åtta svenska nyetableringar – och en norsk.
Det handlar om Byggmax.
Totalt blir det alltså nio nya butiker under detta år.

Sedan tidigare har Byggmax berättat att man under 2019 öppnar butiker i Lycksele, Ljungby, Älmhult, Lund och norska Kongsberg.
Nu står det klart att det blir ytterligare invigningar under året.

Förutom de tidigare presenterade varuhusen kommer Byggmax att öppna i Kumla, Strängnäs, Skara och Gislaved under innevarande år.
Dessutom flyttar butiken i Täby från Måttbandsvägen till Leverantörsvägen och kommer i och med flytten även att utöka sortimentet till att även omfatta trädgård.

Hyfsat god jul för Ica-handlarna

Plus 2,3 procent i december 2018 jämfört med julmånaden 2017.
Det redovisar idag Ica.
För hela 2018 steg försäljningen med 3,5 procent jämfört med året innan.

Under december 2018 sålde Sveriges 1 277 Ica-butiker för 11,2 miljarder kr.
Det är 2,3 procent mer än december 2017 och jämförbara butiker fick nöja sig med en tillväxt på 2,0 procent.

Sett till hela 2018 sålde Ica-butikerna för 118,3 miljarder kr och det är en ökning med 3,5 procent jämfört med 2017.
Jämförbara butiker stannade på en försäljningsökning med 3,0 procent för helåret.

Bäst under december av Icas butiksformat gick Ica Maxi med en försäljningsökning på 3,1 procent och med Ica Kvantum som tvåa på 2,9 procent, Ica Nära på bronsplats med 1,9 procent och Ica Supermarket sämst i klassen i december med ett plus på 0,9 procent.

För helåret 2018 är dock Ica Nära vinnaren med en tillväxt i försäljning på 4,4 procent. Näst bäst över hela året är Ica Kvantum med en försäljningsökning på 4,0 procent följd av Ica Maxi på 3,5 procent och sist över helåret i tillväxt Ica Supermarket med plus 2,5 procent.